Petrusjka

När jag tog studenten hade jag redan fixat lägenhet och en garanterad plats på en universitetsutbildning i Uppsala. Min plan sen jag var i mitten av tonåren har varit att plugga på en gång efter gymnasiet (om jag orkar), jobba minst ett år och sedan fundera på att skaffa familj. Jag kör fortfarande på den planen. Jag kommer ha en fräsch lärarexamen när jag är 24 år, vilket är väldigt tidigt och det är jag så otroligt glad och stolt över.

 

Under första höstterminen i Uppsala fick jag veta att en tjej från min gymnasieklass var gravid. Det kändes helt sjukt. Hon är ett år äldre och egentligen är det inte jättekonstigt att få barn när man är 20 år. Under året blev tre personer jag gått med på gymnasiet gravida. Nu har ännu en tjej ett barn på G (hittade hennes blogg nyss av en slump via en skvallerblogg jag aldrig besökt tidigare...). Jag känner inte de här tjejerna direkt men det känns så konstigt att så många från samma skola och årskull får barn så "tidigt".

 

Alla har olika mål och planer med sitt liv men jag skulle inte vilja ha ett barn nu, och det var kanske inte de här tjejernas första plan heller.

Jag vill vara student, fri och fattig nu och vänta med att binda mig vid någonting tills mitt liv är mer "stabilt".

Man kan inte alltid bestämma över sitt liv men jag är glad att jag får plugga och förhoppningsvis ha en fast inkomst när mitt framtida barn kommer.

 

Livet är ju inte över bara för att man får ett barn tidigt i livet, absolut inte. Jag skulle däremot inte känna mig mogen och vuxen nog att ta hand om en knodd. Jag lär mig ju fortfarande att ta hand om mig själv!

 

Men om jag tänker efter, när mina vänner bildar familj och skaffar barn så kommer det kännas lika konstigt (om inte mer), så jag kommer nog aldrig vänja mig, haha! :)